Första halvåret i kommunstyrelsen

Första halvåret i kommunstyrelsen
Ett stort tack till medlemmarna och de personer som gjorde det möjligt att få vara med driva Liberal politik i kommunstyrelsen Lerum.
För den som inte vet så har Lerum ingen nämndorganisation förutom de man enligt lag måste ha. I övrigt är kommunstyrelsen nämnd för Vård och omsorg, skolan och mycket annat. Vi har tre utskott under kommunstyrelsen ett för Stöd och omsorg där jag sitter, vi har Sektor Samhällsbyggnad där sitter Kajsa Räntfors och i Skolan vårt Kommunalråd Lill Jansson. Liberala företrädare finns på viktiga poster, ordförande i Socialnämnden är Ingvar Frid. Ordförande i välfärdsberedning Viktoria Lindberg Martinell och Vice Ordförande i Klimat o Miljö är Sofie Svensson. I vår KF grupp har vi Helena Gellerman som också sitter i riksdagen, vi har Peter Norling och Nanna Tulinius ett bra lag att vara en del av. Vill speciellt tacka Lill Jansson och Kajsa Räntfors för ett engagerat och bra arbete i Liberala gruppen i kommunstyrelsen.
Något av det som hänt första halvåret 2019.
Stor fokus har varit på budgeten för 2020, där majoritetens partier haft tre personer i framtagandet av budget dokumentet. En process som drivits på i en positiv och framtidsinriktad anda för ett ännu bättre Lerum. I budget dokumentet kan ni läsa mera om den politiska viljeinriktningen, som majoriteten enats om inom olika områden. På skolan satsas extra pengar, stöd och omsorg arbetar med att öka kvalitén och servicen från en god nivå till riktig bra. En ekonomi i balans är en grundförutsättning för att nå målen för vår kommun. Övergripande målet är att säkerställa de huvuduppgifter som en kommun har, en bra vård och omsorg och en bra skola. Läs mer i budgeten om den politiska viljeinriktningen https://www.lerum.se/globalassets/documents/forvaltningssidorna/kommun-och-politik/nyheter-pa-startsidan/2019/budget-2020-plan-2021-2022-alliansen.pdf
Idrottshall i Floda är beslutad i samverkan med Floda Nova. Under hösten blir det byggstart. Ny skolstruktur i Floda blir det F 6 eller F 9 skolor, kommer att beslutas under hösten. Resecentrum kommer att försenas några år. Ett annat viktigt dokument är översiktsplanen som förhoppningsvis blir klar under hösten.
Mina fokus/intressepunkter.
Stöd och omsorgsutskottets frågor berör många svaga i vårt samhälle, vi som är politiker har en stor uppgift att bevaka att allt fungerar enligt uppsatta riktlinjer och mål. Utskottet sammanträder 8 gånger per år. Utskottet kommer att ha möten ut i verksamheterna för att få inblick och lära mera. Vi får på våra möten en uppdatering av de olika verksamheterna, så att vi är väl insatta i vad som händer. På kommunstyrelsen rapporterar vi från utskottsmötet. Vi har och kommer att fördjupa oss inom vissa områden, där vi vill veta mera. Vill Du läsa protokoll så följ länken. https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/kallelser-och-protokoll/stod-och-omsorgsutskottet/
Skolan är för min generation det stora lyftet genom att vi fick göra en kunskapsresa som ledde till framgång och för många en klassresa tack vare skolgången. Inget är viktigare för en ung människa än att få en grundutbildning som gör livet bättre när kunskapen på olika sätt kan användas.
Fortbildning – hitta talanger är en nödvändighet både för den enskilde och för företag och organisationer, som vill växa och utvecklas i ett modernt samhälle där det går fort fram. Framgångsrika företag tar hand om sina talanger och letar ständigt efter olika kompetenser för att möte framtiden. Lerums Kommun har säg 3000 anställda ett mycket stort företag, som skulle kunna ha en egen akademi för att utveckla talanger på plats. Stockholm Spårvägar var tidigt ute med en egen skola liten men viktig. http://tsgymnasiet.se/om-oss/skolans-historia/
ICA skolan är ett föredöme https://www.icagruppen.se/karriar/ica-som-arbetsgivare/utvecklas-med-ica/
Dagens samhälle debattsida så lyfts kompetens en viktig faktor för framgång. https://www.dagenssamhalle.se/debatt/vaga-ifragasatta-kommunala-chefers-kompetens-28633
Samverkan är ett svårt område då det bygger på att någon måste lämna ifrån sig lite medbestämmande och sätta mål i samverkan med personer och organisationer, som inte alltid tycker som Du/Vi. Kommunen kan inte göra allt som efterfrågas, här behövs ännu mera samverkan framöver då många saker inte kommer att bli utförda som vi är vana att få utfört av en kommun. BID samverkan är en metod som är beprövad och mycket framgångsrik över hela världen, så låt oss ta tag och göra det riktigt bra vilket kräver mod och samverkan utöver det vanliga.
Att vara företagare i Lerum Lerums kommun ska präglas av ett bra näringslivsklimat, hög service och goda möjligheter för företag att växa. Så lyder den politiska viljeinriktning som Du kan läsa i budget 2020. Kommunen är inte företagare uppgiften är att skapa förutsättningar så att företag och företagare trivs och vill utveckla sitt företagande i vår kommun. Det finns en stark vilja i den nya majoriteten att lyfta dessa frågor ännu mera. Runt om i landet finns olika samverkansprojekt ett finns i Staffanstorp, som kan inspirera se länken http://www.businessport.se/
Ekonomi en budget i balans är nog den viktigaste uppgiften framöver att hitta de förenklingar som gör att vi i våra verksamheter blir kostnadseffektivare men också utför arbetet med en ökande kvalité. Alla investeringar måste ha en drift och underhållsbudget, hur den påverkar kommunens budget. En ökad byråkratisering måste motverkas, därför får inte GR= Göteborgsregionens kommunalförbund och liknande organisationer växa utan ifrågasättas är denna administration nödvändig.
Det är med stolthet jag företräder Er medlemmar och medborgare för Liberalerna i Lerum.
Vill ni veta mera så hör av Er Nu önskar jag Er alla en skön sommar.

Ronny Johansson

Hör av Dig ta kontakt när Du har något som Du vill diskutera ronny.johansson@lerum.se

Nu med endast två dagar kvar av 2018, så är det möjligt att summera allt som har hänt. På den politiska kartan sett från den kommunala horisonten, så blev det ett hyfsat val för Liberalerna i Lerum. Efter septembervalet så har de politiska partierna ett antal månader att välja olika personer till förtroendeuppdrag. Jag är för egen del mycket stolt att partiet valde mig till en ersättare plats i kommunstyrelsen, som består av 11 ordinarie och 11 ersättare. Liberalerna har två ersättare och en ordinarie ledamot i kommunstyrelsen. Lill Jansson kommunalråd med skolan som ansvarsområde, här ligger också fritid och kultur. Kajsa Räntfors har lång erfarenhet som arkitekt, sitter i samhällsutskottet men också som ersättare i KS och KSAU. Jag själv sitter i omsorgsutskottet.
En riktig stark Liberal riksdagskandit Helena Gellerman från Lerum fick plats i riksdagen, bara att gratulera oss alla i Lerum att vi får en närhet till riksdagen. Helena har haft framträdande uppdrag inom Volvokoncernen, bra att få in någon från den privata industrin med erfarenhet och teknisk utbildning som Civilingenjör. Den politiska karusellen fortsätter på riksplanet in i 2019 med tystnad – utspel, som många av oss inte riktigt förstår.
Den kommunala ekonomin i Lerum kommer att belastas av ökade kostnader, när vi medborgare kräver ökad service eller ny verksamhet. Kommunens huvuduppgifter skola och omsorg är kärnverksamheterna, där måste vi fokusera och ta bort det vi kan nämna som en massa lull-lull. Demokratin måste försvaras varje dag, stort som smått, därför krävs transparens, öppenhet och en uthållighet. Kommer att göra mitt bästa för att vara påläst, få en bred debatt i viktiga kommunala frågor. Ordning o reda i processer görs i ett systematisk kvalité och miljö arbete, som bygger på ständiga förbättringar För att få mer insyn krävs bättre ekonomiska rapporter övertid. Vi har tre stora affärsområden måltid är ett, där vi lagar cirka 9 tusen portioner mat varje dag. Tekniks service som sköter drift och underhåll, park, väg och fastighet. Kommunens verksamhetslokaler har 240 tusen kvadratmeter, kommunens största tillgång, där effektiva processer är en möjlighet till lägre kostnader. Lerums kommun är en stor verksamhet, där många kompetenta medarbetare gör ett viktigt och värdefullt arbete.

Beroendet av staten ökar- fel prioritering i budget!

Det låter bra när informationen om budget satsningar leder till mera i plånboken, men varför måste det komma via bidrag. Varför kan vi inte få det direkt via skatten.
I budgeten görs många felaktiga prioriteringar, när man höjer generella bidrag med motivering att barnfamiljers ekonomi ska stärkas. I ljuset av den retorik som man har använt mot jobbskatteavdragen blir det motsägelsefullt. Varför är det bättre att stärka barnfamiljers ekonomi genom en höjning av bidrag än genom sänkt skatt på arbete?
I stället har regeringen de facto föreslagit höjd skatt på arbete (även om förslaget senare drogs tillbaka efter att de borgerliga partierna hotat med misstroende). Det är samma röda tråd som i fråga av pensionerna: Man vill göra medborgarna mer beroende av staten.

Även om satsningarna hade varit alltigenom bra är tidpunkten högst tveksam. Det finns en poäng i att satsa under lågkonjunktur för att få igång ekonomin och att sedan spara inför sämre tider när det råder högkonjunktur. Regeringen gör tvärtom och eldar på ekonomin under rådande högkonjunktur i stället för att tänka mer långsiktigt. Detta har kritiserats av ett flertal sakkunniga, bland annat Nordeas chefsekonom Torbjörn Isaksson som hävdar att det finns en uppenbar risk för en ordentlig baksmälla efter ett rejält party (TT 20/9).

Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, lyfter fram att utgiftsökningen med 40 miljarder kronor är den största sedan 1990-talets budgetsanering och att något liknande inte har förekommit annat än år 2010, då Sverige befann sig i djup lågkonjunktur (DN 19/9).

Emil Källström (C) varnar för att en stor del av reformutrymmet bygger på regeringens egna kalkyler som ingen annan delar och hänvisar till prognoser från bland annat Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket (Affärsvärlden 20/9).

Det allvarliga tonläget från C och L är befogat men det står i kontrast till den passivitet som visas när de inte vill lägga en gemensam alliansbudget. Varför nöja sig med att varna för överhettning och sedan luta sig tillbaka och låta regeringens budget passera?
Alliansen behövs. Tack vare en sammansvetsad politik på centrala områden och en gemensam uppfattning i regeringsfrågan kunde man vinna, inte bara ett, utan två val i följd. Det var sannerligen extraordinärt. Äntligen motbevisades den härskande socialdemokratiska sentensen om borgerlighetens regeringsoduglighet. Inte konstigt att Socialdemokraterna flörtar med delar av Alliansen; en splittrad allians innebär ett säkrat socialdemokratiskt maktinnehav.

För det demokratiska systemets fortlevnad krävs såväl ideologisk mångfald som en reell opposition. Utan en stark motpol, som både vill och kan opponera, imploderar systemet. Av erfarenheter från Europa vet vi dessutom att extremistpartier börjar växa på flankerna när de stora maktpartierna trängs i mitten eller missköter sitt uppdrag.

Att bry sig!

Klart att politiken skall få förtjänsten när det går bra och kritiken om det inte går bra. Det som oroar är fokus bristen på att utveckla kärnverksamheten i kommunerna, där mest sifferexercisen råder.Utöver kommuner så finns landsting/regioner och statlig verksamhet,där insynen är liten. Vi läser om sjukvårdens ytterligheter där Karolinska sjukhuset har tecknat någon slags ramavtal, där siffror säger att byta en vattenkran, så gäller ett belopp på över 100 tusen kronor plus några andra hisnande exempel. Kritiskt läsande så kan man fundera på vad detta betyder är det sant eller falsk, så på något sätt borde alla ramavtal alla fakturor och avtal som görs av offentlig verksamhet vara helt transparenta och synliga för allmänheten.
Vi läser från Nacka om köp av bostadsrätter för att lösa en eller tre familjer med samme man, till orimliga kostnader. Exempel finns inom de flesta verksamheter, men det är helt ok att olika saker går fel, däremot måste alla delar åtgärdas och ges vägledning men också utkräva ansvar för tokigheter.
Politiken är som jag ser det i informations underläge om tjänstemännen inte har kompetens eller känsla för att hushålla och hantera skattebetalarnas pengar.

Vilken tjänsteman har ansvaret för ramavtalet på Karolinska och vilken tjänsteman köper i Nacka, vem tar ansvar för skattebetalarnas pengar?
Om vi går till vår egen kommun, så finns en hel del o göra inte minst i en bättre politiks styrning av målen och uppdragen för tjänstemännen och därmed förvaltningen. En kommun kan inte bara ha en vision, som ingen kan följa upp, den skall vara tydlig och visa vad medborgarna efterfrågar inte några molnbaserade drömmar. Först o främst hög kvalité i kärnverksamheterna till rimliga kostnader med fokus på förbättringar och engagerade medarbetare. Har vi över 10 procent sjukskrivna i någon verksamhet, så är det inte bara ett problem det är en risk i verksamhetens kvalité.

Sektorer och en förvaltning, så ser det ut i Lerum. Vi har en nämnd kommunstyrelsen som bestämmer allt, 11 personer. Kommunens största tillgång är fastigheter värderade till över 2 miljarder, var finns dessa registrerade och på vilket sätt kan politiken följa upp hur dessa värden förvaltas på rätt sätt? Vill påstå att det inte är någon större kontroll, betyder inte att detta inte sköts, men ingen politiker har direkt insyn eller inflytande. https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Forvaltning/Samhallsbyggande/Serviceenheten/

Det finns många viktiga delar där det krävs flera, som vill bli politiker. Det behövs tjänstemän o chefer, som kan utveckla Lerums Kommun.

Vem gör vad?

Skatteutjämning
Känns när man hör det som riktigt o viktigt när fattiga kommuner får från de som har det lite bättre. Självklart så går tanken till kommuner med stor utflyttning och de behov som måste lösas trots att inkomsterna minskar. Malmö och Göteborg är efter Stockholm våra storstäder, där ingen kunde drömma att dessa två städer får miljarder i bidrag framförallt ifrån Stockholmskommuner. Detta känns lite skamligt och hur kan det ha gått så illa att dessa tillväxtorter inte klarat av ett samhällsbygge utan behöver ekonomiskt stöd.

Västlänken på vilket sätt skulle den knyta ihop Göteborg och underlätta för oss som bor i kranskommunerna, där huvuddelen av den yrkesverksamma befolkningen pendlar. Målet är att bilen skall ersättas med kollektivtrafik. Hur skall det gå till när vi alla skall åka kollektivt, kapaciteten räcker inte till dessutom så behövs ett antal byten, som gör restiderna så långa att första valet blir bil. Har politiken sysslat med annat än att lösa de uppgifter man är satt att sköta? Har tjänstemännen inte haft tillräcklig kunskap i samverkan med politiken? Har ett bostadsområde 70 procent av befolkningen arbetslösa, som inte har ett arbete att gå till, så är det mycket akut att arbeta med dessa frågor.

Regeringen tror inte på fri företagsamhet inom välfärdssektorn, där regelsystem införs som gör det omöjligt för mindre företag att utvecklas. Är det någonstans vi behöver ha in mindre entreprenörer, så är det inom denna servicenäring, som kan ge oss bra välfärdstjänster till låga kostnader. Skatte hets mot mindre företag, skadar tron på att äga o driva små företag, som är grunden för utveckling. http://www.expressen.se/kvallsposten/debatt-kvp/lie-over-skanska-valfardsforetagare-/

Arbetsmarknadens parter har stort ansvar, där hamnen i Göteborg idag är ett bevis på att några få skyddade personer av ett fackföreningshaveri, kommer att skada hela Västsveriges ekonomi för lång tid. Jämbördiga parter och sunt förnuft i ett bra regelverk har fört både samhälle och företagen framåt, hanteringen av hamnkonflikten i Göteborg är en katastrof för samarbete.

Förtroendevalda har fått sitt uppdrag av medborgarna?
Kommunens huvuduppgift är att leverera omsorg, skola och utbildning i en bra o trygg samhällsmiljö. Kommunerna står inför stora ekonomiska utmaningar inte minst då bostäder, då nya familjer flyttar in, som till stor del saknar arbete. Har kommunerna rätt redovisningsrutiner för att följa upp vad som händer eller blir det överraskningar när notan skall betalas. Effektiv kostnadsstyrning kräver att alla som kan påverka kostnad och intäkter, direkt i sin dator har färska uppgifter om det som händer i sin verksamhet. Just nu finns så många osäkra riktningar, där hundratalsmiljoner finns i kostnadsmassan, som kan förändra inte minst Lerums ekonomi till det sämre.
2018 års kommunval är viktigt för medborgarna, där de lokala frågorna och en framgångsrik drift av kommunens huvuduppgifter har större betydelse än den ideologiska partipolitiken.
En ekonomi i balans, en redovisning, som gör att man ser vad som händer är förutsättningarna för framgång. Jag kommer helt att fokusera på kommunens kärnverksamhet, där ligger utmaningarna.
Vi har en enda nämnd kommunstyrelsen som består av 11 ordinarie ledamöter, så partiarbetet är viktigt för att få frågorna belysta och debatterade.

Aktiv eller passiv demokrati?

 

 

Varför är det så här?  En bråkdel av oss medborgare är medlem i ett politiskt parti, detta betyder att rekryteringsbasen för viktiga politiska uppdrag är begränsad. Inför alla val så har de politiska partiernas styrelser och valberedning ett stort ansvar så att den representativa demokratin fungerar, därför krävs företrädare som kan hantera svåra o viktiga områden. Politiken har tre nivåer, som egentligen är tre öar riks, region och kommun, med helt olika ansvarsområden. Politiken skall ge uppdrag sätta målen, tjänstemannaorganisationen har att se till att man genomför de uppdrag som är skissade från politiken. Det är så viktigt att det finns rätt kompetenser på medarbetarna för att kunna genomföra uppdragen. Från den erfarenhet jag fått under åren i Lerums Kommun, så är det tveksamt att alla chefer har rätt kunskap för att leda kärnverksamheter i den kommunala förvaltningen. Det känns inte, som man har full fokus på kompetens när man anställer medarbetare.

Outsourcing av it-tjänster i kommuner. Här finns en rapport att fundera kring. https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27419.pdf Hur ser det ut i Lerums Kommun? IT måste ha en strategisk nivå, där kompetens finns internt för att köpa rätt plattformar program. Uppföljning kan inte göras om man inte har tillräckligt bra IT system, där medarbetare kan följa upp saker i realtid. Vi skall inte hamna i brottslighetens garn, som är rätt lätt att göra.  http://www.expressen.se/ledare/valfarden-ska-inte-goda-brottslighet/

Det som nu sker på riks nivå är inte bra för helheten av politiken. Ansvaret för att långsiktigt se till att Sverige sköts på ett bra sätt både på kort o lång sikt, ligger på regeringen. Regionen är för oss som är lite äldre en hårdvara, där vi skall få sjukvård och mycket annat. Varför syns inte riks och regionpolitiker lokalt, våra företrädare som är valda i region och riks har inte mycket kontakt med oss medborgare mellan valen.

Varför engagera sig? Mitt politiska engagemang startade 2010, precis som det flesta av oss så är det en tillfällighet att man tar steget till någon form av engagemang. I mitt fall var det omsorgen när jag på nära håll såg hur logistiken fungerade eller rättare sagt inte fungerade inom äldreomsorgen.  Intresset o engagemanget har förändrats under dessa år nu med mera fokus på helheten att bygga ett bättre lokalt samhälle, där alla delarna ingår skola, infrastruktur, byggande och omsorg.

Nu i valet 2018 så borde Liberalerna attrahera många flera väljare med tanke på vår politik, frihet och den enskilda människan i centrum i ett socialliberalt program. Hur når vi ut med våra budskap? För min del så ligger all fokus framåt på att arbeta för de medborgare som bor i vår kommun, där jag vill fortsätta att kritiskt granska och arbeta för en bra utveckling och mera verksamhet för pengarna till en högre kvalité.

Varför är trygghet så viktigt. Nästa skrivning handlar om en promenadrunda i centrala hamnen Göteborg.

 

Varför blev det en ny symbol.

Vilka huvuduppgifter har kommunen?

https://www.dagenssamhalle.se/kronika/noejda-invanare-aer-effektiva-reklampelare-25469

Nöjda invånare är det den strävan, som skall vara grunden i arbetet i Lerums kommun eller är det så idag? Vad är det som kommuniceras till oss invånare, är det en strävan att kommunen skall bli ledande inom välfärdsuppdraget? Nej detta med välfärd sägs inte så mycket om i marknadsföringen av Lerums Kommun. Vi skall vara den ledande miljökommunen i Sverige, vi har Växtrum några små odlingsplatser i Lerums tätort, dessa delar är en stor del i marknadsföringen av kommunen.

Hämtat från Dagens Samhälle, där man ifrågasätter kopplingen av olika storstilade projekt till kommunernas kärnuppgifter som i många fall är mycket tveksamma.

Den kvardröjande känslan är hursomhelst att denna starka strävan efter att vilja attrahera nytt blod till kommunen påminner om abonnemangsföretag som har fantastiska lockerbjudanden till icke-kunder, medan befintliga kunder i bästa fall ombesörjs med vänsterhanden.

Behöver det se ut på detta sätt? Nej, tror inte det. För bortom rubrikerna tycks kommunsektorn i stor utsträckning befolkas av långsiktiga, lågmälda pragmatiker med en mindre löpsedelsvänlig approach, en approach som kanske bäst illustreras av en kommunstyrelseordförande, jag går inte till val på att öka invånarantalet, utan på att göra kommunen till den bästa möjliga för dem som bor där.

Genialt förstås. Nöjda invånare som pratar gott om sin hemkommun är bra ambassadörer och fina reklampelare. Dessutom troligen mer kostnadseffektiva jämfört med alternativa former av marknadsföring.

I detta ljus börjar all god tillväxtpolitik med att sköta det grundläggande välfärdsuppdraget på ett så bra sätt som möjligt. Att man aktivt jobbar med den lokala infrastrukturen, såväl snävt tolkad (exempelvis vägar, bredband, markanvändning) som i bredare bemärkelse (barnomsorg, hälso- och sjukvård, utbildning, vuxenutbildning); liksom att försäkra sig om en god relation till kommunens befintliga företagare, och erbjuder dem snabb, rättssäker handläggning och smidig service lär heller inte skada.

 

Översiktsplanen 2040 under process.

Just nu är en ny kommunal översiktsplan under process. ÖP är ett politiskt styrdokument i samhällsplaneringen för bostadsplanering och mycket annat. Planen är att Översiktsplanen nu under hösten går ut på samråd, sedan skall den tas av kommunfullmäktige under 2018.

Hämtat ur ÖP

Vad vill vi som bor i de olika orterna? Vill vi att 80 procent av all nybyggnation skall vara lägenheter? Drömmen om ett eget litet hus är den borta? Nej allt tyder på att samma dröm finns kvar om ett eget hus. Målet för kollektivtrafiken är att 40 procent skall åka kollektivt, där då forskning säger att det max får vara 400 meter till en busshållplats. De 60 procent av invånarna som kommer att åka bil, skall allt försvåras för denna grupp som är i majoritet för att resa till jobbet? Tror vi inte på att bilarna kan utvecklas?

Underbara framtid en möjlighet?

Utmaningen borde vara att vi fokuserar arbetet i Lerums Kommuns på att vi får den bästa skolan och omsorgen i Västsverige. Lerums Kommun politiker och ledande tjänstemän har en utmaning/uppgift att göra kommunens arbetsplatser attraktiva och tillse att vi har rätt kompetens för att säkerställa en god utveckling för vår kommun.

Valet 2018 närmar sig med stor snabbhet, där de liberala idéerna om frihet borde slå igenom och bli valvinnare, istället för begränsningar, som enbart leder till kollektivistiska lösningar, med skattehöjningar som första punkt.

 

 

 

 

Varför är man politiker i Lerums kommun?

 

Nu när sommarens njutningar är här, så är det spännande att låta tankarna sväva fritt och landa lite obekvämt, men också tid för att reflektera om allt gott som finns i vårt samhälle. Varför ser det ser ut på ett visst sätt?  Vad sägs och vad görs? Kan man som fritidspolitiker påverka? Maktkoncentration?

Om vi funderar på hur man skall styra, så är det egentligen ganska enkelt, politiken ger uppdragen och förvaltningen gör jobbet och följer upp. Fungerar styrningen så här? Nej vill jag påstå, då det ofta är tvärtom att förvaltningen kommer med förslagen, som sedan politiken tar ställning till. Behöver inte vara något fel på något sätt, men den politiska viljan får inte komma bort. Det är inte helt lätt att vara med och påverka, när Lerum har en enda förvaltning och en enda nämnd kommunstyrelsen, med 11 ledamöter, som styr allt. Koncentrationen av besluten gör att det finns ett stort behov av transparens och debatt i en sann demokratisk anda, inte i slutna rum med få deltagare. När besluten ligger hos få personer, så finns ett problem att man inte hinner sätta sig in i alla ärenden. Vi alla som har en politisk roll måste läsa på så mycket det går och sätta oss in i alla ärenden som har betydelse. Informationen om ett ärende kan komma sent ibland alltför sent, då en hel del sker på delegation.  Summerat så här långt, det har gått att påverka och få till ändringar i en samverkan.

Utmaningarna är stora både för politikerna, men också lite självanalys behövs i delar av den offentliga verksamhetens organisation och mål o styrning. Hur organiserar man, finns rätt kompetenser finns rätt karriärmöjligheter i kommunen? Lite obekvämt, men att alla chefer sitter på ett ställe i kommunhuset har jag svårt att förstå, visserligen har man en förvaltning.   Vilka verksamheter behöver inte kommunen göra och vilka av dessa kan man ta bort? Klart är att politiken måste anta de utmaningar som alla redan är här och flera kommer.

Hur tillsätter man viktiga chefer, är det på bra kontakter, men inte kompetens?  Hur ser rekryteringen ut rent allmänt i en kommun? http://www.smp.se/vaxjo/kritiserad-polischef-far-nytt-toppjobb/

 

Äldreomsorgen måste byggas om?

Sverige åldras en rapport från TIMBRO.   Äldreomsorgen måste byggas om Johan Ingerö Timbro Augusti 2016. http://timbro.se/sites/timbro.se/files/files/reports/sverige_aldras.pdf  Läsvärd

Rapporten innehåller intressanta tankar om framtiden. Ett problem som lyfts fram är de få besök som görs inom primärvården. Studien omfattade 298 personer, från 75 års ålder och uppåt, och deras anhöriga. Flera av resultaten är mycket intressanta: Primärvård utgjorde endast tre procent av den totala resursinsatsen medan slutenvården utgjorde 58 procent.

Utdrag ur rapporten. Skutan måste styras – inte driva för vinden Varför lyckas inte alla kommuner ta till vara den kunskap som finns och förbättra sig mer? Ett svar är att vård- och omsorgssystem är komplexa och kräver ett långsiktigt och strukturerat tänkande. Ett annat, sannolikt viktigare, svar är att det operativa genomförandet brister. Det krävs ett enormt arbete för att ändra arbetssätt ute på fältet. Det räcker inte med att kommunfullmäktige, socialnämnden och socialchefen är överens om vad som ska göras. Även landstingsfullmäktige, hälso- och sjukvårdsnämnden och hälso- och sjukvårdsdirektören måste vara med på tåget. Dessutom krävs att samtliga verksamhetschefer och enhetschefer har samma uppfattning om syfte och mål. Till sist gäller det att få till konkreta förändringar ute i verksamheterna. Där befinner sig undersköterskor och annan vårdpersonal som ofta ställs inför flera, ibland motstridiga, styrsignaler i en redan stressig vardag.

Det är också en trolig förklaring till varför innovationer och nya arbetssätt sprids för långsamt i Kommun-Sverige. Kanske är det också en viktig förklaring till varför privata utförare kan bedriva vård och omsorg med vinstmarginal och högre kvalitet. De är helt enkelt bättre på att operativt förändra och styra verksamheten ner på medarbetarnivå. Bilden är naturligtvis inte entydig. I vissa kommuner pågår en spännande utveckling. Huvudintrycket är ändå att många kommuner är ett rö för vinden när det gäller äldreomsorgen. De styr inte sin tillvaro, utan låter sig styras. Ett genomgående problem inom välfärdens verksamheter är att politiker, statliga myndigheter och kommunledningar nästan alltid underskattar svårigheterna att införa nya arbetssätt. Inte ens lagändringar garanterar förbättringar. Trots nästan fyra decennier av ansträngningar är resultaten för svaga när det gäller samarbete mellan medarbetare och huvudmän. För många misstag görs och det tar för lång tid att komma överens. En verksamhet måste självklart ledas och styras. Intrycket från äldreomsorgen är att styrningen är splittrad och svår att tillämpa på fältet. Äldreomsorgen måste snegla mer på sjukvårdens sätt att delegera ansvar och överlåta till professionella medarbetare att fatta beslut.

Vården och omsorgen om de riktigt gamla och mest sjuka kommer alltid att kosta pengar. Det handlar trots allt om några av de mest omsorgs- och vårdbehövande personer som finns i vårt samhälle. God kvalitet och mer hanterliga kostnader kan dock här gå hand i hand. SKL lät göra en studie i samband med satsningen på den tidigare nämnda satsningen på de mest sjuka äldre. Studien omfattade 298 personer, från 75 års ålder och uppåt, och deras anhöriga. Flera av resultaten är mycket intressanta: Primärvård utgjorde endast tre procent av den totala resursinsatsen medan slutenvården utgjorde 58 procent.  I genomsnitt gjorde de tillfrågade endast fyra läkarbesök inom primärvården under perioden. Under samma tid hade de lika många sjukhusinläggningar. Kostnaden för varje sjukhusinläggning motsvarar 56 läkarbesök inom primärvården eller 106 hembesök av en distriktssköterska. Fyra sjukhusinläggningar under 18 månader motsvarar alltså 224 läkarbesök (drygt ett läkarbesök var tredje dag) inom primärvården eller 424 hembesök av distriktssköterska.  Kostnaden för vården och omsorgen för de 298 personerna under de arton månaderna uppgick totalt till 123 miljoner krono

http://timbro.se/sites/timbro.se/files/files/reports/2_essa_dan_korn.pdf

Svensk kultur, en förutsättning för integration. Dan Korn har fördjupat sig i området, rätt eller fel vad är svensk Kultur? Ett samhälle som bygger på bra normer, där människor känner sig trygga, kan utvecklas efter sin egen förmåga, där vi tar hand om de svaga, är för mig en bra början på ett bra samhälle för alla

http://kkrva.se/dela-binda-sla/#more-10953

Att hänvisa till en bra artikel som skrivs på Kungliga Krigsvetenskapsakademien känns lite annorlunda. Viktiga områden och bra förslag på åtgärder vi måste ta tag i. Vi kan inte ha det så här? Bara under juli månad har 70 bilar satts i brand i Malmö, under 2016 150 bilar. 2009 brann det 628 bilar i Malmöpolisens område och 2015 316 bilar. Vad är det som händer i Sverige och vad beror detta på?  Hur agerar civilsamhället är det ingen, som vågar anmäla eller tala om vilka som gör detta fasansfulla mot enskilda människor?

Det finns ett antal stora utmaningar framöver för samhället, inte minst att få till en helhet som alla förstår,. inte att grupper kommer att ställas mot varandra.

Vadå?

 

I sommarmattan så kan man spekulera och fundera över de mesta i vårt samhälle, som de senaste åren blivit än mer globalt. Våldet kryper allt närmare oss . Vilka är dessa mystiska krafter, som driver dessa ledare och enskilda personer, som gör dessa avskyvärda handlingar. Vem vill o kan ta ansvaret i smått och stort? Tyvärr verkar ansvaret  ligga på någon annan.  Lite mera lokala men ack så viktiga områden för ett bra o tryggt liv..

Vision för äldre, var finns den?.

Sjukvården hur drabbar den äldre?

 

Vision för äldre ett måste!

Wikipedia säger att en vision är. ”Vision är bland annat något man vill uppnå. En vision uttrycks oftast som ett framtida tillstånd som man vill uppnå, och behöver inte uppfylla formella krav på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet”

Vi som är över 65 år är drygt 20 procent av befolkningen, vi vet att vi är på den sista tredjedelen av våra liv. Idag är 70 åringen en pigg och aktiv person som kan likställas med en 50 åring från 60 talet. Hur ser då kommunerna på att antalet äldre ökar och vilka åtgärder gör man för att hitta en bra väg framåt?

Gick till Sveriges kommuner och landstings hemsida. http://skl.se/integrationsocialomsorg.26.html  I tablån så finns integration social omsorg, men här finns inget om äldreomsorg, en av kommunernas huvuduppgifter. Den kommun jag hittar är Vellinge som har en vision. Läs mera http://www.vellinge.se/omsorg-hjalp/aldre/ Kollar vi på Lerums hemsida under omsorg så finns inte så mycket om vision för gruppen äldre. https://www.lerum.se/Omsorg-och-stod/Aldre/

 

Öppna jämförelser, här kan man se ett antal mätpunkter inom äldreomsorgen. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20058/2016-3-1.pdf läs här en gedigen sammanställning. Lerum sticker ut på ett antal viktiga områden. Särskilda Boenden ditt kommer man när man i stort inte klarar sig själv, för att få komma till ett särskilt boenden, så är väntan i Lerum 76 dagar, snittet för Sverige är 54 dagar. Verkliga kostnader i Lerum hemtjänst 354 tusen per kund och snittet för Sverige är 260 tusen per kund. Det som oroar är den höga förskrivningen av antipsykotiska läkemedel, där Lerum ligger placerad på över plats 200 bland Sveriges 290 kommuner. Alla siffror är från 2015.

Allt fler pensionärer har svårt att ha råd med mat, detta kan vi läsa om här. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=6479778  Vi har nästan 300 tusen pensionärer, som har lägre pension än  fattigdomsgränsen. Ni förstår det behövs inte bara visioner det behövs åtgärder nu för att bryta denna trend, där alltfler äldre får det sämre.

En del av oss har turen att få vara friska länge och få ett riktigt bra och intressant liv ända till slutet. Det är ju självklart att varje individ i så stor utsträckning som möjligt skall klara sig själv och också ha förutsättningar för att göra detta. Med stigande ålder så blir det självklart att behoven att få hjälp ökar. Hur och vem bestämmer och beslutar, hur Din hjälp skall utformas? Biståndshandläggare på kommunen gör dessa bedömningar, där kostnaderna för hjälpen ses över i minsta detalj. Kanske man kan säga idag gäller enbart ”lägsta godtagbara standard”

 

Hur styrs en kommun som Lerum? Lerum har 11 ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen. Läs mer här. https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/

Mera finns att läsa på SKL. http://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalvstyresastyrskommunenochlandstinget/sastyrskommunen.735.html

 

 

Detta borde vi ha i Lerum!

• Vision för sina äldre invånare kopplat till tydliga mål.
• Korttidsboenden med tillräckligt antal platser
• Äldrevårds central öppen mottagning inte behöva ringa först.
• Mera privat hemtjänst
• 2 privata vårdcentraler

 

Sjukvården.

Att få en tid på en vårdcentral i Floda Lerum är en ganska omständlig och helt opersonlig rutin. Ett Du måste ringa via en telefon för att knappa in Dina önskemål, där man i bästa fall får en tid när någon skall ringa upp. När samtalet sedan kommer så gäller det att svara. när jag ringde så var det slut på tiderna, ring nästa dag. Nästa samtal då kom jag fram, men kunde inte beställa en läkartid, nu fanns det heller ingen tid de närmaste veckorna, så ring igen.  Nu fanns det en privat vårdcentral i Ingared, där jag nu är listad, fått gjort mitt läkarbesök.

Anledningen att jag ville ha en tid på vårdcentralen i Floda var att jag ville kolla mitt vänstra öga, för att få en remiss till en ögonläkare. Jag har i stort ingen syn alls på ögat. Remissen har kommit från Borås Lasarett, som skriver att man inte kan uppfylla vårdgarantin, men absolut inget besked om vad man egentligen menar med detta, kan det vara 2 år eller vad är det för tid som gäller.

 

Detta måste vi ha i ett bra samhälle!,

• Vårdcentralen måste vara tillgänglig inte bara via telefon en viktig del i ett lokalsamhälle. Risken med stängda dörrar är att man väljer akuten istället.
• Regionen med det remissförfarandet innehåller alltför oklar information, dessutom lägger man kontaktansvaret på den vårdcentral som begärt att jag skall komma till en undersökning. Vem har ansvaret och vem tar sitt ansvar är lite oklart.